Science Fiction iFokus

Science Fiction

Etikett: noveller-och-kåserier
Läst 1249 ggr
JanGBG
0

Vi tar vilken last som helst, Del två.

Joe Cargo och Gänget löser sinna uppgifter men det finns dom som vill att det ska gå illa. Del två .

Del Två

I  slutet av andra veckan fick vi ett bra jobb.
En förening av Humanoid damer ville gör en resa till " Space Dress Center"
med stopp på  "Drink River" på hemvägen.

Under Kriget hade man byggt stora Rymdstationer för underhåll av stora Rymdskepp, då slapp man landa på planeterna och sparade bränsle i mängd.

En sådan station hade inköpts av en smart affärsman, som köpte upp kläder men också alla möjliga saker som husgeråd, leksaker, hemelektronik och dylikt. Inredd stationen till ett jättelikt köpcenter där varorna var mycket billiga det blev ju inga importtullar på dem. Det blev en JÄTTE framgång. Rymdfärjor och Rymdbussar strömmade ditt med folk.

Men det fick efterföljare, på en mindre station öppnade man ett storköp för vin, öl och Universums alla sprit och berusningsdrycker. Dom hade också en avdelning med snacks, tilltugg och godis för alla raser.

Från vår planet kunde man klara ett besök på båda ställen på en helg.

Start kl04.00 på morgonen, Varmt Te och bulle  i skeppet kl 07.00, framme vid "Space Dress Center" kl 11.00. Handla och äta lunch i något av restaurangerna eller snabbmats köken där. Start hemfärd kl 15.00 med middag i skeppet kl 19.00. Stopp på "Drink River" kl 22.00. Handla och besök i  "Godisbutiken" . Återstart hemfärd kl 24.00 med "Natt/frukostmacka". Hemma kl 10.00. dygn två.

På Rederiet ligger alltså Transport, "Morgonkaffe och Bulle", "Middag"
och "Natt/frukostmacka". På vårt rederi hade vi alltid anlitat en dam
som gick under namnet Sam och hade catering för maten.

När jag ringde Sam och lade ut texten om hur landet låg sa Sam.

Jag kommer ju på kvällen innan start med maten, ska ta någon timma att gå igenom med tjejerna vad dom har att göra. DOM BEHÖVER NOG DET!

Tack, sa jag. Visst att Sam hade varit Stewart på många sådana här flygningar.

Vi gjorde i ordning oss på kontoret, jag tog ut två svarta pilot uniformer till mig och Charlie ur klädeförrådet och två vita Stewart byxdress Uniformer till
flickorna. Madden råkade få den med två guld ränder på vänsterarmen.

Det passar ju bra att du är 1.stewart du är ju äldst, då har du befäl över Wicky och ansvar över passagerarna, sa jag på skämt.

Madden såg lite bekymrad ut.

Ansvar för passagerarna? mumlade hon för sig själv.

Två ränder på den vita vänster armen är inget skämt för Sam. Hon vände sig direkt till Madden och sa.

Jag förstår att ni är nya i detta jobbet, lyssna på vad jag säger nu så ska ni se att det går bra. Kom ihåg att ALLTID behandla passagerarna med respekt. Det är regel nummer 1. DEN ÄR VIKTIGAST.

Hon pekade med hela handen på Maddens två ränder och sa.

Du som är Chefsstewart får aldrig tappa humöret. Du är alltid glad och trevlig.

Sedan gick hon igenom hur man lastade matlådorna och hur och i vilken ordning man körde ut dem, gick igenom uppvärmning, hur te kokaren fungerade. Visade hur dom skulle handskas med gäster som spillde mat på sig, vi körde ju med 75 % tyngdlöshet för att spara energi. Hur man serverade från matvagnarna och tog hand om skräpp och disk.

När dom packade in dom tre målen totalt 150 portioner, frågade Wicky lite försiktigt.

Har du en stor restaurang som har gjort all den här maten?

Nej, jag har gjort allt själv i ett villa kök, det måste man om man är ensam med två minderåriga barn, Sa Sam.

Sam äldsta dotter var med och hjälpte till att lasta.

Hon sa.

Vad synd att Tant Shrimp inte äger rederiet längre, hon sa att nästa år när jag fyller 15 år så skulle jag få prova som mässuppassare, tänk att få ha ett riktigt jobb. Man har en Vinkel på ärmen då. Mamma har haft bred rand med Ögla på ärmen.

Hovmästare i passagerare salong i Djup Rymd fart, sa jag.

Det tog hårt på Madden och Vicky, just nu ville dom nog inte var Viktoria Thorson -Berger och Madelen Cargo .

Då kom Charlie ut, när Sam såg honom, sa hon. samtidigt som hon pekade på honom.

I Färjetrafik får inte Bryggan lämnas obemannad, Kaptens jobb, men nummer två på en färja är Chefsstewart under henne står styrman och hettar det till så ska han ut och hjälpa till med passagerarna. Bara så ni vet det tjejer. Han är ju ung och ser bra ut, använd honom till rakvatten tricket också.

Charlie såg direkt vettskrämd ut.

Vi stod uppställda framför vår ny tvättade rymd färja, när svävar bussen med alla damerna kom.

Fyrtiotre  glada men en aning sömniga Humanoider  vällde ur bussen, vi stod och tog varje passagerare i hand, jag på höger sida och Madden på vänster sidan om trappan in i Färjan. Inne i färja stod Wicky och Charlie och hjälpte damerna in på sina platser.

Vi startade prick kl 04.00

06.45 stack Vicky in huvudet i förarhytten och sa.

Order från Madden, du ska ut och koka te Charlie, med språng.

Han lydde, jag började tycka om "gänget" det började bli "folk" av
dem. Förvånade mig över att Madden började ta mer och mer över kommandot, det var ödets lyckokast att det var hon som fick uniformsrocken med två ränder, Sams lektion om ansvar hade gjort underverk med tösen.

07.20 hade alla fått Te och en av Sams bullar med kött och grönsaker.

Madden kom in till mig med mitt te och bulle.

Det gick perfekt, sa hon. Ingen har klagat alla är nöjda och glad sitter där ute och snackar och mumsar och dricker te. Charlie går runt och fyller på te hos
tanterna!

Detta skulle Styrelsen aldrig ha trott om familjen Cargos "Skandal Beuty",
Chefsstewart på en rymdfärja! Sa hon med en viss stolthet.

Färjan ankrade jag vid en av de många terminalerna, "gänget" hjälpte alla
damerna att få en shoppingvagn, Charlie sprang  och hämtade några med svävarmotor till dom äldsta damerna, fick upp hela sällskapet på rullbandet in i köpcentrat. Dom kom in och satte sig och pustade ut, och tog en kopp te med mig.

Då sa Madden.

Vad var det Sam sa "får ni en stund över, städa av passagerare  området och pentryt" det kan underlätta mycket jobb senare!

Alla tre reste sig och började jobba, jag tog en klunk te och började hjälpa dem.

Vi  hann ändå med en rast och en lätt lunch som Sam hade gjort till oss.

Kommer ni ihåg Sams tös, det här jobbet framstod som bra och fint i hennes ögon , sa Vicky. Hon och Madden såg på varandra, Charlie teg.

Damerna började komma tillbaka, vi lastade deras inköpta varor i lastrummet under däck. Jag och Charlie var helt utpumpade innan allt var på plats, som väl var hade Köpcentrat engångsnät med adresslappar på så varje tant viste vilket nät som var hennes . Jag har gjort den här turen många gånger men jag blir alltid förvånad över hur mycket dom köper.

Alla var i tid, det är fördelen med humanoider, dom håller ofta ihop i grupper och ser efter varandra. Vi startade hem färden en kvart före, vilket gjorde att precis innan start stack en av köpcentrats killar in huvudet och räckte över fyra flaskor till Madden som just höll på att stänga dörren, och sa.

Här är lådan.

Satte lådan precis innanför dörren, hoppade sedan snabbt av.

Vad är detta? Frågade Madde mig.

Vi hade fått två flaskor rakvatten och två flaskor parfym.

I lådan ligger rakvatten och parfym, det är meningen att ni ska gå runt och sälja det till damerna, parfym till dem och har ni tur köper dom rakvatten till sina gubbar där hemma.  Priser står på flaskorna. Förklarade jag.

Men hur får Köpcentrat pengar och vad gör vi med det som blir över? Sa hon.

När vi kommer hem sätter vi in halv summan på deras konto och resten är vårt.

Det som blir över är svinn. Det blir inte många flaskor. Rederierna lura dom inte då får dom ingen låda nästa gång. Ge dom någon timma börja sedan gå runt och sälja, sa jag.

Vad det de Sam menade med att använda Charlie till Rakvatten tricket, vi dränker in honom i rakvatten och sedan får Tanterna "Sniffa på honom" och tro att gubben där hemma blir lika "len", det ska bli ett nöje, sa hon och gick.

"Gänget" började bli som vanligt folk.

Besöket på "Drink River" gick utmärkt, allt avlöpte väl. Några av damerna var
mycket fnissiga på hemvägen, grattisproverna hade gjort sin verkan, men inga otrevligheter hände. Godisavdelningen hade nog gjort dom bästa affärerna. Men nog var det åtskilliga flaskor av den gröna och gul rom som humanoider tycker om, med i bagaget, välkomna presenter till gubbarna därhemma.

Resten av resan gick utan några missöden, vi kom hem i tid på morgonen.

Ställde vår rymdfärja på sin plats i hamnen, gick och tog frukost. Tog ett beslut att åka om kontoret först och se vad som kommit in i jobb väg innan vi tog en välförtjänt sov förmiddag.

När vi skulle sätta oss i Robottaxin, sa Vicky och pekade på Charlie.

Du stinker rakvatten, sätt dig i framsätet.

Där satt jag mellan Madden och Wicky  och för första gången upplevde jag dem inte som två bortskämda rikemans brudar, utan som två unga kvinnor som var minna arbetskamrater. Lade minna arm över deras axlar och sa.

Du, Charlie, jag har problem? Har sitter jag mellan två urtjusiga brudar och så vet jag inte vilken jag ska stöta på?

Akta dig, dom är "bitchar" bägge två! Sa han skrattande.

Tyst med dig, Lillbror! sa Vicky, ska du säga som har "Solo vårat" en rik
fästmö.

Madden skrattade högt.

Stämningen var hög när vi kom fram till kontoret och nästa ramlade ur taxin av skratt.

Humöret är det tydligen inte fel på! Sa en äldre vit hårig man med stramt hårt utseende.

Han och två män stod utanför vårt kontor och väntade.

Madden låste upp kontoret och visade in oss, "gänget" hade förlorat all glädje vid åsynen av mannen.

Vi har visst inte träffats, sa han till mig och räckte fram handen.

Percy Cargo är mitt namn. Sa han med högdragen stämma.

Joe Cargo, sa jag .

Jaha, den bortglömda släcktingen, fortsatte han.

Vad vill du? frågade Madden, resten av gänget stod tysta.

Avbryta den här charaden, du får 1 miljon krediter i månaden resten av ditt liv om du tillstår att du inte lyckades  i det här provet och avstår för all framtid din plats i Styrelsen, sa han hårt.

Vi då, sa Wicky?

Inget, ni har er själva att skylla, men vi kan nog ordna en mindre summa.

Wicky pekade på mig och sa.

Joe då? Vad får han för att han hjälpt oss?

Inget, men vi kan nog ordna något bra jobb eller en liten summa, sa Percy Cargo.

Får jag fråga hur ni fick paret Shrimp att sälja bolaget till ert "Prov",
frågade jag.

Han tittade stort på mig och sa.

Vi gav banken order att säga upp deras lån omgående och erbjöd dom sedan en summa.

Hur mycket? frågade jag

Med förvåning i blicken sa han.

Jag vet faktiskt inte det, men dom blev inte lottlösa. Det har ingen betydelse.

Jo, det har det, ni har tagit i från ett äldre par deras hela livs gärning, gjort all deras personal arbetslös, för en "Charad" som ni kallar det. Det är ju helt
klart att ni vill avbryta detta, "Roboten 314" som övervakar provet,
har "Finans ministeriets inspektions sigill" över data uttaget. Ni var så säkra på att "Gänget" skulle misslyckas så ni utsåg den enda kontroll instans som inte går att manipulera, för att visa hur rättvist det gått till. "314" har rapporterat att dom kommer att klara det här, dom har inte gjort ett enda avsteg från reglerna och kommer att fixa det. Därför måste ni köpa ut henne, annars förlorar ni. Sa jag.

Han tittade på mig och sa.

Hon äger ju nu hela ert "Rederi" så det är hon som ansvarar om det har begåtts några "Moraliska" betänkligheter. Samtidigt som han pekade på Madden.

Nå , Madelen, hur ska du ha det? Fortsatte han. tar du pengarna?

Madden sträckte ut vänster hand den som hade två  smala guld ränder på ärmen, i handen låg ett mynt.

I dag fick jag 1 kredit i dricks av en liten Humanoid tant som pratade konstigt, för att hon tyckte vi hade tagit bra hand om dom. Det är första och enda gången i mitt liv någon har gett mig något för att dom tycker jag har gjort  något bra för dem! Sa hon och fortsatte.

Nej, jag vill inte ha någon uppgörelse, tänker slutföra det här uppdraget och ta min plats i Styrelsen.

Då har jag inget val utan att meddela dig att Styrelsen kräver att du betalar tillbaka det du är skyldig, innan du kan ta plats. Sa han och fortsatte. Två millijoner krediter gav styrelsen till din "värnplikts borgen".

Vi ses och glöm inte att du måste ha två miljoner krediter, innan du kan bli styrelse medlem. Han lämnade kontoret.

Det var tyst i rummet.

Så var det  med det, man besegrar aldrig  min farbror Percy , "Djävulen"
kallad. Sa Madden.

Inte ens om man riskerar  livet i striden. Sa Vicky.

Är ni beredda att riskera livet, för att vinna? Sa jag.

Jo, sa Madden, men det ger mig inte två miljoner ändå.

Ett mycket farligt bärgningsuppdrag ger dig mer än Två miljoner, sa jag och fortsatte, men då är det med livet som insatts.

Det var då Charlie sa.

Dom här veckorna är nog dom bästa i mitt "meningslös" liv kan vi göra något
för att det ska bli seger och framgång är jag med. Oavsett risker.

Madden sa

Jag dör heller än bli sed som den jag var förr.

Vicky var nog den som drog mest på det. Hon sa.

Minna sista pengar gick åt att bota spelberoendet, lovade mig själv att fick jag ett barn så skulle jag aldrig låta det hamna så snett som jag gjorde. Vill ha det där barnet, men har ju ingen far till det, men jag har er så jag är med.

Ute i gränsen av "Hästsko Asteroiderna" ligger ett jordiskt "Artilleri
Skepp"  det är helt och oskadat,  gick under striderna i full fart för att rädda sig undan fienden, fick slut på bränsle och for bara vidare ut i rymden för att försvinna, för att tillslut hamna i "Hästskons" dragningskraft. Ingen vet mer än jag var det ligger, såg det för fyra månader sedan. Kan vi gå om bord på det och desarmera farliga system, dra hem det så har du många miljoner.

Vad hände med besättningen. frågade Vicky ?

Dom gick i båtarna innan skeppet försvann ut i Rymden. Men ryktet säger att några blev kvar att död ombord, båtarna räckte inte till alla. Det är säker en grav vi ger oss på. Men lyckas vi blir vi hyllade, folk vill ha hem sina döda.

Hur vet du att det ligger där? frågade Madden

Gick på leden utanför Hästskon med det stor fraktskeppet som vi använde till
bomullsfåren, fick motorstopp på jon motorn och drogs in mot Hästskon, innan jag fick igång motorn var jag långt in, det var då jag såg det.

Men din besättning då? frågade Charlie.

Det var därför det hände med jonmotorn, två tillfälligt inhyrda, en tjej och en kille, när dom hade vakten och jag sov, söp och knarkade  dom till ordentligt och var asberusade och medvetslös. När dom kom till sans var vi ute i leden och på väg hem. Jag sa inte ett ord till dem, ville inte se dem mer dom satte våra liv på spel.

Orkar vår bogserbåt att dra ett Artilleriskepp, dom är ju stora , frågade Charlie.

Ja, det är nog på gränsen, men det går, sa jag.

Rederiets bogserare var en "Mulan 14" inred för bogsering och bärgning. Vi
lastade utrustning och livsmedel och så mycket bränsle vi kunde få med.

Det tog tre dagar ut till Hästskon.

Hittade skeppet, det hade legat länge där ut, man såg att alla fyra luckorna där räddnings båtarna hade funnits var öppna.

Vi delade upp oss, jag och Vicky gick in först.

Tog oss in via en lucka i bryggan, till min lättnad såg jag att atomreaktorn var av stängd den hade satts i autostängning innan man lämnade skeppet. Jag gick bort till stridshytten, vad jag kunde se var alla vapen i säkrat läge, de var så gamla grejor och sådant som jag aldrig sett, men för att vara helt säker kopplade vi bort alla elförsörjningar till stridshytten rent fysiskt.

Vicky hade inte lätt det var ju första gången hon hade rymddräkt på sig.

När vi återvände flera timmar senare, kom vi överens om vissa regler .Minst
radiokontakt var 5 min, vi gick aldrig in i ett rum utan att tala om det.

Vi använde tre dagar att gå i genom Skeppet, hittade 5 döda kroppar, som vi lade i plastsäckar i sjuk avdelningen.

Jag såg när vi fann de döda att flickorna tog väldigt illa vid sig.

Varför är just dom kvar i skeppet ? frågade Madden mig?

Det fanns fyra 10-mans båtar, Dom var var 9 officerare och 35 man. Vi fann ju två unga flickor, köksbiträden i kabyssen och tre män i sjukavdelningen. Jag tror att flickorna var dom svagaste och männen var redan sjuka eller skadade. Dom som inte med våld kunde hävda en plats i båtarna. Sa jag och fortsatte.

Du som har sett folk som styr och bestämmer, du tror väl inte att Kapten och hans Officerare "Följer sitt skepp i djupt" det tillhör sagorna

Tog ett beslut att nu stannar vi inte i skeppet mer, nu bogserar vi hem det. Moralen i gänget tålde inte mer.

Bogsertrossar och linor är minst en dags jobb, sedan kom det svåra. Jag sprängde bort luckan i fören på skeppet för att komma åt assuranstrossen, fick använda en kemiskt driven raketdrönare för att få ut den 1500 m långa stålvajern tjock som en benet på en elefant.

Om vi inte har skeppet i just assuranstrossen kan man i fråga sätta vår bärgning, förklarade jag.

Har aldrig bogserat ett så stort skepp, sa jag. Det stora problemet är att få Hästskons dragningskraft att släppa skeppet.

Hur tänker du göra, frågade Madden

Vi får montera några kemiska raketer i aktern på vraket, avfyra dem, har bogsertrossen i slakt läge, när vraket börjar röra sig, måste vi parera med farten på bogserbåten, så bogsertrossen späns mycket sakta och vi får med mycket små försiktiga korrigeringar, skeppet till rätt kurs. Tror att vi nog får hålla på en hel dygn innan vi ligger på rätt kurs. Sa jag.

Det är nu som saker blir farliga, vi kan dra sönder Bogserbåten, vi kan få vraket att krocka med oss. Det kan hända tusen saker. Jag måste vara på bryggan hela tiden. Om jag skäller på er är det för jag är nervös. Fortsatte jag. Gör bara som jag säger och försök ge mig hjälp, inte minst på det mentala planet.

Efter monteringen av dom kemiska raketerna, tog vi fyra timmars sovvila.

Avfyrade de sex kemiska raketerna, det är ett skrämmande skådespel, när sex ton alkohol/nitrometan och flytande syre  brinner i tom rymd. Trots att vi  var på så stort avstånd som assuranstrossen tillät, kändes tryckvågorna igenom trossen till bogserbåten som skakade lätt.

Gänget insågalvaret, Charlie stod beredd att hjälpa mig med bogserbåtens kontroller, hade  aldrig sett honom så samlad med
ändå lugn.

Efter åtta timmar var skeppets på väg ut ur Hästskons dragningskraft, jag kunde nu börja att med små korrigeringar med hjälp av maskineriet i bogserbåten styra in oss på rätt kurs hem, det tog ytterligare 18 timmar innan vi låg på kurs mot hemma hamn med skeppet efter oss.

Nu tar jag fyra timmars sov paus, väck mig sedan då börjar allt roligt, sa jag.

Wicky väckte mig varsamt, med en stor mugg med sött te
och en varm macka i en servett.

Fortsättning och Slut i nästa vecka.

medde
0
#1

Man önskar man var med på plats då man läser. Men samtiigt är man med mitt i händelserna.

Ser fram imot nästa veckas fortsättning,

Tilläggas aka att även min dotter börjar tycke det här spännande.

MVH

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

starhawk
0
#2

Hur skall jag stå ut till nästa vecka Obestämd ? Gillar det här med Artilleriskeppet och Mulan, jag vet ju redan hur dom ser ut så jag behöver inte föreställa mig

Värd för Knivtillverkning  & Slöjd iFokus

JanGBG
0
#3

Glad

#2 Varför uppfinna nya "farkoster" när det finns så bra förebilder, storyn är ju ny!