En dag på jobbet.

När jag gick över verkstadsplanen såg jag att Tim redan hade öppnat portarna, täntbelysningen, han hade säkert satt på en kanna sött "Yakiete" också. I en påse hade jag nybakade " Landningsplattor" som jag köpt av damen i receptionen på lägenhetshotell där jag bodde. Både jag och Tim gillade att börja dagen med en kopp Te och "Landningsplattor", en sorts bakverk med fyllning. Vi pratade igenom vad vi skulle göra och vilka fordon vi hade inne för jobb. Tim hade varit hos mig nu i ett år, det gick bra för honom, vi trivdes mycket väl med varandra. I psyket var han helt olik sin Mor, lugn och samvetsgran.

Två månader efter Loppet på Cosmos 87, dök Li Boo upp i min verkstad, i sällskap hade hon en ung hane av Hundfolket. Hon pekade över axeln på honom och sa.

Min yngste valp, dum som en Ökenhöna, men stark och lydig, har gått ut yrkesskola för mekaniker kan du ge honom jobb?

När vi fått vårt te och smakade på "plattorna", sa Tim.

Du får köra in "Larven" jag får inte på mig "konverterhandskarna, för vi
skall väl börja med den idag?

Vårt första
jobb var att bygga om kontrollerna på en 
begagnad "Larv" så att den nye ägaren en Humanoid kunde köra
den, de föra ägarna hade varit Thraxer eller som öknamnet var
"Spindlarna". Jag gick till vår "Konverter" hylla och tog
på mig "Thrax händer", mjuka handskar som hade långa pinar med en
lite mjuk boll längs ut på två fingrar och tumme. Gick ut på gården  och startade Larven. Kontrollpanelen bestod
av instrument med konstiga tecken  och en
rad med hål. Du aktiverade olika funktioner genom att sticka ner en pinnen med boll i avsett hål. Jag körde in larven i verkstaden, fram till elektronik
bänken.

Har  Puff råd med detta, sa Tim? En ny kontrollpanel kostar ju mycket krediter, och så fin som Larven är har han nog fått betala bra för den.

Puff,
kallade vi den lille Humanoid som hade köpt Larven, han pratade väldigt fort
och hade ett läte efter varje mening, det lät "Puff". Trevlig och
rejäl åkare som brukade åtaga sig körningar på ökenplaneter.

Nej, det har han inte, men vi ska göra en billigare variant, sa jag.

Just då kom
Kria infarande på sin enhjuliga gyrocykel, hoppade ur och började lasta ur
grejor som jag hade beställ dagen innan. Tim tappade allt intresse för Larven
och började hjälpa henne samtidigt som dom pratade vänligt med var andra. Hon hade bråttom så det var ingen lång stund han fick med sin kompis, en nästa alldeles vitpälsad ung hona med mycket spetsiga öron. Hon skött ner
skyddsglasögonen hoppade upp i gyrocykeln och for i väg ut genom dörrarna.
Gyrocyklar var ett trevligt litet fordon, ett äggformat litet skall med ett
brett hjul mitt i , gyromotorn inne i hjulet, föraren satt ovan på hjulet,
bakom och framför kunde du lasta. Två små stöd hjul gjorde att fordonet inte
välte när det stod stilla.  Kria jobbade på en budfirma som hämtade delar och verktyg för oss. Tim var mycket förtjust i henne.

Hur ska du fixa detta, med dom här grejorna, undrade Tim?

Hundfolkets brist på fantasi, kompenserade inte alltid av deras överlägsna logik.

På verkstadsgolvet låg en "touch"- skärm, en Joystick , några
elektroniklådor allt från en elskrot en bit bort. Fungerande prylar, begagnade
men billiga.

Vi började med att  montera bort den gamla kontroll panelen, men lät fordonsdatorn vara kvar. Satte fast några stöd i golvet och monterade skärmen och Joysticken på dem. Ovan på fordonsdatorn monterade och
anslöt jag en av lådorna, anslöt sedan den till två små boxar som vi sedan
kopplade upp mot Joysticken och skärmen. Det tog sin rundliga tid. Tack och lov för USB- kontakter, uppfunna i tidens begynnelse, men det är väl som
skruvmejseln, det vet man väl inte när och var den uppfanns.

Jag begriper inget alls, sa Tim.

Ok, så här fungerar det, vi behåller den gamla fordonsdatorn, alla system och funktoner styrs av den. Den stora låda är en språk translater som översätter till och från Thrax, dom andra två boxarna är en som ritar en grafikbild och en som gör att vi får "touch" funktion på skärmen. Vi ritar in alla instrument
och knappar samt reglage i dem så får vi dom på skärmen. Du kör med joysticken och har instrument och reglage på skärmen. Via translatorn vet fordonsdatorn vad den ska göra.

Tim tittade på mig. Sedan sa han, Ja, du är allt Trollkaren fortfarande.

Sedan tog han i tu med det tråkiga men för en person med överlägsen logik lätta jobbet att programmera  translatorn. Jag kopplade in en bärbar dator i grafikboxen och började rita in instrument och reglage, Lade sedan in touch funktionerna.
Det tog ända fram till lunch, då stack Kria in huvudet i Larvens förarhytt, där
vi jobbade.

Jag har hämtat allt som "Agenten" har beställt, men är det verkligen rätt att
du ska ha små plastkulor, mjuka som barn leker med? Sa hon och fortsatte. Eran lunch är på väg in.

"Agenten"
var en äldre dam av en halv ödla ras som skaffade fram allt man ville ha, hon
satt i ett litet kontor med en Dator och telefoner samt 3D-fax och skrivare. Du
sa i telefon eller ritade av i 3D-fax vad du ville ha, hon skaffade fram det
och fixade att du fick det. Hon var ovärderlig för en liten verkstad. Dyr var
hon inte heller.

Vår catering leverantör hade anlänt med lunchen, en jordkvinna som försörja sig och sina två barn, på lunch catering, efter att hennes makes hade dödstörtat med ett litet rymdfraktskepp, en mycket trevlig dam i min ålder som lyssnade till namnet "Sam".

De tre, Kria, Agenten och Sam var våra tre damkontakter i vardags jobbet, förutom kunderna.

Vi fick våra matskålar, Sam hade grillat en stor bit av jordisk Struts, och lagt i
varje matskål, till min hade hon, rostad rotfrukt och små gröna ärtväxter och
en klick av hennes hemmalagade béarnies sås. Tim hade fått till sitt kött en
torrfoder produkt som hon köpte säckvis, "Doggy Snacks" hette det.
Hundfolket älskade det.

Sam, gick bort till vår tekokare och tog sig en kopp, satte sig att titta på Tim och Kria. Där pågick samma skådespel som varje lunch. Kria satt med huvudet på sned och tittade med stora ögon och bedjande blick samt krafsade på Tim. Han morrade och stod i mot en liten stund sedan delade han sin mat med henne. Sam skrattade och jag log.

Jag små pratade med Sam, medan vi åt. När vi var färdiga tog hon matskålarna packade in dom i sin lilla "flaxare" och flög iväg. Kria tittade om det fanns något mer att äta, när hon inte fann något, vinkade hon med handen ,hoppade upp i sin gyrocykel och stack.

Vi tog oss en kopp te och hade ett "man till man" samtal om nu en "Jording
och en Dogboy" kan ha det.

Var för är du så intresserad av Sam, hon är ju för gammal för att få valpar? Sa Tim.

Jag är mer intresserad av hennes sällskap än av att skaffa barn med henne, svarade jag och fortsatte. Varför är du så svag för Kria?

Hon kan få valpar och ser så bra ut, svarade han , sedan blev han betänksam.

Mamma gillar inte Kria, säger att hon inte duger till något annat än att snatta mat, sa han.

Din Mamma kan vara väl så duktig på att snatta mat själv, sa jag. Där slutad samtalet och vi började jobba.

Kria hade lämnat de saker hon hade hämtat på sista turen i en väl ordnad hög utanför Larven. En läder fåtölj med stålram som gick att snurra från IKEA Universum, den kostade inte en fjärdedel av vad en original enkel förarstol skulle ha kostat. Två flaskor med snabb stelnande mjuk plastmassa och en påse med tio mjuka plastkulor för barn och en stor hydraulcylinder.

Tim drog upp läpparna i ett grin och sa.

Stolen förstår jag, vi tar bort underredet och monterar den på durken, Puff får en bra förarstol fast billig. Men kulorna och plastmassan?

Vi måste ju fixa så dörren går att öppna och alla luckor, sa jag och fortsatte, hur ser låsen ut? Det är ju Trhax lås ! Ett hål med en kontakt för en bolldyna i
botten. Samtidigt som jag höll upp konverterhandsken med pinnar som hade mjuka bollar längst ut. Vi lägger en plastboll längst in fyller hålet med mjuk
plastmassa, när du trycker på massan med ditt finger, trycker bollen till
kontakten och låset går upp, vi behöver inte byta lås, billigare kan det inte
bli.

Tim sa inget mer, utan tog tag i arbetet med förarsätet och låsen.

Jag gick ut på plan för att ta in nästa fordon, en Sleipner, som hade fel på ett ben. Ägarna hade själva konstaterat vad felet var, en cylinder i ett ben som läckte.

En Sleipner är en 8 bens travare som uppfanns på Jorden för cirka tusen år sedan, den är delad och har led koppling på mitten. I första delen sitter motor och hydralpumpen, styrsystem och fordonsdatorn. Där finns plats för föraren och en passagerare. I bakdelen är lastutrymmet. Fyra cirka 90 cm höga vinklade ben med flera kraftiga hydraulcylindrar som ben muskler, satt på varje enhet. Det var ett utmärkt fordon för terräng med branta stigningar och i bergiga väglösa områden.

Jag gick in i verkstaden och ropade på "Jumbo". En röststyrd fyrhjulig Kranrobot, kopplade los sig från laddkontakten i väggen och rullad lydigt ut på plan.

När man har med en röststyrd robot att göra måste man vara mycket tydlig i sitt kommando. Markerade med en laserpekare Sleipner travaren och sa. " Greppa - Lyft- Transportera - Plats 3 - sätt ner", med övertydlig röst.  Travaren hamnade där jag ville ha den. Att byta cylindern var ett lätt och snabbt jobb, fyllde på hydraulolja och lät Jumbo ta ut den på plan för prov körning. Startade motorn travade runt på plan, det gick utmärkt.

När jag hade parkerat Travaren, kom en stor fordonstransportör in på plan.

Puff hoppade ur förarsätet och frågade med lite ängslig röst  .

Hur har det gått, blev det mycket dyrt, puuff-puff?

Vi gick in och tittade på Larven, Tim gjorde just det sista låset färdigt.

Puff var helt över sig av förtjusning och sa.

Ja, vilken bra lösning, komponenterna är väl inte så dyra heller och en dags jobb är ju inte så kostsamt, men vad ska du ha för att du kom på en sådan utmärkt lösning, puff-puff?

Ok, låt oss säga 1500 krediter för hela jobbet, men du kan dela upp det på två månvarv om du vill, sa jag och fortsatte, du är ju en gammal trogen kund.

Puff såg lättad och belåten ut när han sa.

Jag har oroat mig hela dagen för hur jag skulle klara av att betala dig, men detta klara jag, vill nog gärna dela upp betalning ändå -puuuf!

Han kördeut Larven och upp på transportören, den kröp utmärkt och lydde hans kommandon galant. En Larv har en fordonskropp av sex klot som är sammansatta och ledade mot varandra , under kroppen finns en av kevlar gummi gjord "dyna" 30-40 cm tjock fylld med en gelé av mjuk plastmassa, vibratorgivare fyra stycken under varje klot skapar en våg i massan mot marken som driver fram fordonet. Det tar sig fram i många terränger och den ledade kroppen gör att den tar sig igenom små utrymmen, det låga marktrycket gör att den är överlägsen på mjuk lös mark och sand.

Puff pekade på Sleipner Travaren och sa.

Hämtar dom den eller ska ni leverera den, puff-puff?

Om du kan så får du gärna lämna av den i Flyghamnens östra fordons inlämning, då kan du ju debitera mig för det, det bespara oss några timmars jobb, vi tjänar båda på det sa jag.

En mycket belåten Puff körde där ifrån med båda fordonen.

Tim hade under tiden jag pratat med Puff börjat på det tredje och sista fordonet för dagen.

En"paddlare" som ägdes av en Vattengurka odlare i träsken utan för
staden, en paddlare är ett amfibiefordon med en kropp som är avlång och
flatbottnad med fyra jätte stora grovt mönstrade däck och upplåsta flytkroppar på sidorna, en korsning mellan ribbåt - traktor -pråm. Föraren sitter i mitten mellan hjulen ovan på motor, du kan lasta både fram och bak. Ett sådan här fordon tar sig fram i alla träsk och områden med  gyttja.

Tim kom fram till mig och sa.

Jag tog emot den i går då sa ägaren att han har fått fylla på olja i  den bakre differential växellådan tre gånger, senast när han körde hit, men den är tom och ingen olja har läckt ut?

Sa han hur det har börjat, frågade jag med onda aningar?

Han körde på en sten med ett framhjul så att aktern kom under vattenytan och tog in en hel del vatten, innan den rättade upp sig, när han kom hem hörde han att det inte fanns olja i lådan fyllde på och nästa morgon var den tom igen.

Det är ett jobb för Anticimex, sa jag , det är en "barbamollusk" i lådan, den
äter upp oljan.

Gick och hämtade en flaska billigt gin och en burk insektsspray.

Hur kommer den in i lådan? frågade Tim och tittade stort på det jag tagit fram.

Den kan forma kroppen till vad som helst, tar tag om bottenpluggen i lådan och skruvar ut den, formar sig så den kan ta sig in skruvar i pluggen efter sig inneifrån. Käkar upp oljan.

Tog av pluggen där man fyller på olja och hällde ner ginet, vi hörde hur det rörde sig i lådan.

Tog bort botten pluggen och höll  den tomma flaskan för hållet.

Sa till Tim att spraya ner i lådan.

Det blev ett väldigt liv och ut i bottenhållet kom en svart massa som rann in i flaskan, jag skruvade snabbt på locket.

Var för hällde du på gin först sa Tom ?

Dem blir så trög och mindre farlig då, den blir full och redlös helt enkelt. sa jag. Vill inte ha den lös här verkstaden.

Tog en svets och smälte ihop flaskhalsen, så den inte kunde ta sig ut, då kommer den att dö.

Vad har du lärt dig allt, sa Tim? Medan han hällde på ny olja i växellådan.

Det började mörkna ute, så vi städade av verkstaden körde ut "Paddlaren", ringde till Odlaren att hans fordon var klart att hämtas och stängde portarna.

En dag var till ända, Kria svepte in på plan och hämtade Tim, jag började gå mot mitt lägenhetshotell.

Tänkte ett tag om jag skulle våga ringa Sam, men modet svek mig.

SLUT.