Här samlas 17 sci-fi noveller. Korta och långa. Humoristiska och pessimistiska. Allvarliga, provocerande och filosofiska. Frågor ställs på ända och ideologier dras till sin spets. Vad skulle kunna hänt och skulle kunna hända? Vad gör en människa till en människa? Hur mycket ska staten få bestämma? Det är 17 var för sig snillrika noveller som tillsammans predikar: Ingenting är statiskt. Allt kan förändras.

.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.:.
När jag wikiläser lite om John-Henri Holmberg, snubben som satt ihop den här antalogin, så får man veta att han är att tacka för att sci-fi är vad den är i Sverige idag. Han har varit en av den som introducerat genren till detta avlånga land. Läser man karlns bibliografi på Wiki så ser man oxå att mannen hängt med ett tag. Ända sen 70-talet har han pysslat med genren.

Det står att boken innehåller 17 sci-fi noveller. Det gör den inte. Boken innehåller visserligen 17 noveller, men det är inte 17 sci-fi noveller. Några är sci-fi men man finner även lite fantasy, men de flesta kan man nog mest kalla för samhällskritiska sagor. Så hur herr Holmberg definerar sci-fi har jag ingen aning om, men uppenbarligen inte på samma sätt som övriga världen.

Men är boken helt kass för det?
Absolut inte.
Priset ligger på galna 60-90kronor, och för det får man en stunds tänkvärd läsning, och ibland riktigt spännande läsning.

En av mina favoriter är Harrison Bergeron av Kurt Vonnegut som handlar om en framtidsvärld där jämställdheten har gått och blivit absurd. Där balettdansare får ha tyngder och annat som gör att de inte dansar bättre än någon och de mer intelligenta personer får leva med ett oljud i öronen var 20 sekund för att skingra tankarna. Alla ska vara lika korkade ungefär.
Jag som är hyffsat intresserad av genus och jämställdhet finner mest historien intressant för att jag är väldigt nyfiken på hur författaren själv resonerar kring dagens pågående jämställdhetsdebatt för att skriva en sån dyster novell.