Noveller och kåserier

Min fru är underbar,men

2012-01-11 21:59 #0 av: JanGBG

Det är inte lätt att vara stor och stark jägare när man har en smart hustru,men vet man hennes svagheter så underlättar det. En liten kort novell om livet som givt man.

Min fru är underbar, men......



Tittade ut genom fönstret Solarna, både den röda och den gul var på väg upp. Frukosten smakade oerhört gott, Kaffe, Juice,  ägg, bacon, små korvar, stekta tomater, rostat bröd, min drömfrukost. Hade bara tid att göra allt detta på lediga dagar. Min äldsta dotter brukade i bland gå upp och göra en  sådan här "pappa blir så snäll" -frukost, när det var något hon ville ha. Hon hade lärt det av sin mor, min fru.

Är du redan uppe? hör jag min fru säga, där hon står i köksdörren i bara ett mycket kort nattlinnet. det dolde inte henne särskilt bra!

Trots två barn och att hon inte är ung längre ser hon bra ut, fast nog har hon blivit lite rundare med åren.

Så ser hon vad som ligger i hallen, ett stort gevärsfodral.

Du ska väl inte ut på skjutbanan igen? Det är ju ledig dag och jag vill åka in med dig och barnen och shoppa, äta lunch på något trevligt ställe.

Måste provskjuta mitt nya lasergevär, ska ha det på jaktturen till Tantoonine om fjorton dagar, svarade jag.

Du är för gammal och klumpig för sådana äventyr, du kan ju göra dig illa. Jag vill inte höra talas om det mer, sa hon och gick in i badrummet. Slog igen dörren.

På skjutbanan provade jag mitt nya jaktgevär det var ett Remington- Westinghouse, Heavy Power Lasergevär.  Utrustat med avstånds mätare, inbyggd framförhållnings kompensator och rödpunkts sikte, självklart fanns där en måldator av sista modell.

Själva högenergilaser var av finaste Rubin/koldioxidoptik. Geväret var av kompositmateriel, högspännings kondensatorn som måste vara stor hade man klämt in i kolven.

All avstånds och siktes utrustning satt ovan på manteln som innehöll energi uppladdnings elektroniken i. En kevlar tub rymde laseroptiken. Energi laddningarna var små avlånga engångsbatterier som fanns i ett magasin under geväret. Avtryckare var av vanlig typ med säkring i själva avtryckaren. Man skött snabba korta pulser med mycket energi i varje puls, geväret kastade ut det förbrukade batteriet efter varje skott. Batteriet glödde av den snabba urladdningen.

Geväret var inte så långt men tungt och hade fått en design som normala gevär.

Jag skött på både stilla stående som rörlig mål, med god precision.

Hela jaktsällskapet kom fram till Tatoonine i god tid, medan vi väntade på jaktguiden gick jag in på den försäljning av begagnade fordon som fanns alldeles bredvid, hittade inte något särskilt till rätt pris, då jag fick se sex stora "Larver" i chick som nya, men med ett stort fel, dom var gjorda till Trhaxer. Bygga om dom kostar hur mycket som helst. Inget för en försäljare av begagnade fordon som mig.

När Åkaren kom med larven vi skulle åka ut i öknen med, såg jag att det var just ett ombygget Trhax fordon.

Tittade in till föraren en liten trevlig Humanoid med lite knepigt språk. Ombyggnaden var genialisk gjord, bra men billig! Hade aldrig sett en sådan bra ombyggnad. Lyckades lura ut ur honom vem som hade gjort ombyggnaden, men priset, då knep han i hop munnen.

Under den två timmar långa färden ut i öknen, gjorde jag lite jobb.

Ringde upp någon som Humanoiden hade kallade "Wood puff", men som visade sig vara en liten verkstadsägare, sa att jag hade sett hans ombyggnad av en Thrax larv och frågade vad han skulle ha för att bygga om sex stycken?

Hum, det är ju inte helt lätt att få tag på så många translater till hyfsat pris? sa han och drog på svaret, men fortsatte.

Jag vill nog ha 3500 krediter per Larv, då vet jag att jag får tag på grejor och går med vinst!

Jag sa bara hum-hum, viste inte vad han pratade om, men det var ju ett dröm pris! Sa att jag gick med på det och skulle ge honom alla uppgifter och leveransdatum när jag kom hem. Ringde sedan till ägaren av fordons försäljningen. Gav honom ett skambud på dom sex Larverna, självklart sa han nej. Vi snackade lite fram och tillbaka och så klämde jag till med.

Du, om du får 2000 krediter mer per Larv? Du vet att jag kommer att få ha dem länge i lager innan jag får sålt dem. Självklart sa han nej,  vi avslutade samtalet.

Nu var det bara att vänta, medan han räknade. Jo-jo, efter tio minuter ringde han.

Du om jag får 20 000 totalt per larv, så gör vi affär, sa han.

Står du för transporten till min hemplanet då? Sa jag.

Ok, då, suckade han, men du får betala exportpapperna, 1500 krediter.

Bara för att man är på semester och jakttur, så kan man väl göra affärer ändå?

Vi höll på i fyra dagar att leta efter ett Rancor-Monster att skjuta, men hade ingen jaktlycka. Guiden vill inte att vi skulle gå så långt till fots från larven och då hann dom undan. Jag var mycket besviken.

Sista dagen när vi skulle åka hem precis vid frukosten (eländig sådan, torra kex med ost och vatten och te) kom två killar från Jawa-folket och sa att det låg ett Monster och sov i en grotta cirka två km där ifrån.

Vi kommer inte dit med Larven, sa Jaktledaren, resten av gänget hade gett upp. Men inte jag.

Då går jag själv, sa jag, fick Jakt ledaren att ställa in på GPS.en både var Monstret låg och var jag skulle träffa dem efter åt. Han gjorde allt för att övertala mig att låta bli, sa att han inte tog ansvar för detta.

Tog på mig en sandcamouflage dräkt, Jaktväst med vatten flaska och andra nyttiga prylar som kniv och ficklampa, multiverktyg, en liten låda med plåster och bandage samt extra ammunition.

Börjad gå efter GPS.en mot Rancor Monstret. Hade inte hunnit mer än någon km fören jag kände av att jag var över 50 år och hade övervikt. Terrängen tog verkligen ut sin rätt. Fick sätta mig ner och villa tog lite vatten. Var genom svett och dödstrött. Men ville inte ge mig. Började gå mot monstret igen men var inte helt säker på om jag inte skulle vända.

Kände plötsligt en fruktansvärd äcklig lukt och hörde ett ljud.

Kröp försiktigt på alla fyra och de är inte lätt med min mage, fram till ett klippblock och tittade ner i en ravin.

Där stod Monstret och hade slagit ihjäl ett ungt Bantha djur och höll på att kalasa på det, han hade nog blivit hungrig på frukost och gått ur sin grotta.

Jag lade an med geväret, ställde in måldatorn på Monstret, fick upp avståndet och målet på siktes skärmen, skulle just trycka av.

DÅ RINGER TELEFONEN!

Monstret släpper Bantha djuret och vänder sig mot mig med ett vrål och med stora steg närmar han sig.

Har inte tid till några skjut finesser, utan klämmer iväg skott på skott, bara tio meter framför mig faller han i backen. Ligger där och vrålar. Jag har tömt magasinet och bra skjutit av honom ett ben.

Laddar om, tar ett djupt andetag, siktar nog, skjuter honom i hjärtat med två skott då tiger han och faller ihop på marken död.

Telefonen ringer! Svarar, det är jaktledaren som vill veta hur jag mår.

Du, kan be att dom sänder en "flaxare" hitt och någon som hjälper mig att ta av huvudet på Monstret, för det ska jag ha med hem. Svara jag honom.

När vi avslutar, får jag skynda mig att knäppa ner byxorna och sätta mig bakom en sten, så det inte händer en olycka, det hade ju varit skämma ut sig, nu när man har fällt en Rancor-Monster.

Dom läger Monstret så det avskjutna benet inte syns men käften vid öppen och klorna fram, jag går fram ställer en fot på hans huvud och geväret på knät, dom tar kortet, då händer det som inte fick hända, jag tappar balansen och ramlar och gör foten illa.

Kommer hem, visserligen har jag ett STORT Rancor huvud med mig, men foten i gips. Min fru ser på mig och säger.

Vad var det jag sa? Du skulle göra dig illa!

Huvudet får jag inte ha i huset utan det får jag sätta upp i Garaget.

När jag sitter och har tagit i sär mitt gevär för att få bort all sand, kommer min fru och äldsta dotter in.

Nu blir det väl inga sådana jaktturer mer, säger min fru?

Jo, jag ska ha en  Wampa och en Sanddrake också, då har jag "Great  Monster animals of Space". svara jag.

Min fru böjer sig ner och kysser mig samtidigt som hon skymmer äldsta dottern.

När jag ska sätta ihop geväret, saknas energiindikatorn?

Nu förstår jag! På order har min dottern tagit den, medan min fru kysste mig.

Letar igenom hela huset, den finns inte?

Kan ju inte köpa en ny! Tänk vad kompisarna skulle skratta åt mig, han fäller ett Rancor- Monster, men frun rår han inte på!

Åker till firman och träffar min bästa och enda säljare, Carla Bever en yngre parant dam som har god hand med kunderna.

Vad tror du att du kan sälja dom här larverna för frågar jag henne!

Någonstans mellan 65 och 75 000 krediter styck, tror jag. Har nog en kund för allihop på ett bräde, en kille som jobbar för ett gruvbolag på Datohmir. Ska ringa honom. Säger hon.

En man i min ålder kommer inom en halvtimme, Carla visar honom fordonen, hon går och hämtar två kaffe koppar, slänger en blick mot mitt kontor så han ser det. Det knepet kan jag, nu säger hon till honom.

Nu när chefen inte ser så tar vi lite Whisky i kaffet!

Tar fram en lite flaska ur skrivbordet häller en skvätt i varje kopp.

Sedan börjar hon förhandla om priset.

Hon kommer in till mig efteråt och säger.

Han har tagit dem alla sex, jag fick 70 000 per fordon, kunde inte få 75 när han tog alla, vad har du gett?

Jag tittade på henne och sa.

25 000 krediter totalt per styck.

Hon flämtade till och sa.

OJ, 45 000 i ren vinst på varje fordon!

Du ska få en bra bonus, Carla, svarade jag.

På kvällen hemma frågade jag min fru.

Har du sett min energiindikator?

Hon svarade inte.

Tog fram en liten termoask, öppnade den och visade min fru.

Hon tittade stort och sa, Levande stenar och vilka fina färger?

Levande stenar är ett djur eller växt i vacker gnistrande färgrik kristal, man säter den på huden och den suger sig fast utan att skada bäraren, man sköter den genom att gnida den med olika dyra saltlösningar. Dom är mycket kostbara. Det var fyra stycken i lådan

Carla ska få en som bonus, du får två och vår dotter en. OM ni kan hitta min energiindikator!

Låt Carla välja först hon har ju redan förtjänat sin, sa min fru.

När jag kom upp på morgonen stod en "pappa blir så snäll" -frukost på bordet, både fru och äldsta dotter var klädda.

När jag gick ut till vår svävare följde dom med till firman.

Vi vill så gärna se vad Carla väljer, sa dom.

När vi kom fram gick vi in på kontoret och jag kallade på Carla.

Visade henne stenarna, och sa.

"Min fru tycker att du ska välja först, efter som du får bonus för dom såld fordonen, hon och min äldsta dotter har inte hostat upp indikatorn än.

Carla tittade på min fru och sa .

Nå , flickor hur gör vi?

Diamanter är alltid diamanter, sa min fru, dottern nickade.

Carla stack handen i urringningen  och tog upp indikatorn.

Hade du den? Gömd i bh? Frågade jag, helt stum, av förvåning.

Måste ha den på ett ställe där du inte letar, sa hon.

Var inte säker på det, sa min fru och fortsatte.

Som du letade efter den vågade jag inte ha den i huset.

Det var min ide från början, sa min dotter och fortsatte, vi tre vill ha dig i livet! Vem ska försörja oss annars?

Min fru är underbar, men du vet ju hur man säger,

"Diamonds is a Girls best friends"

 

Anmäl
2012-01-12 22:26 #1 av: sissie

Vilken kul historia!! Jätte bra! Glad

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

Anmäl
2012-01-12 23:30 #2 av: JanGBG

Tungan ute

Tack

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.